Abstract
Ägandeformens betydelse för ett företag är en omdiskuterad fråga, som kan angripas från flera infallsvinklar. I avhandling studie diskuteras en ägandeform av principiellt intresse ICA-Rörelsens ägandeform. Liknande former med inslag av både enskilt och kollektivt ägande är inte alls ovanliga i Sverige. Ägandeformer av denna typ förknippas emellertid inte uteslutande med framgång. Det finns flera exempel på företag med ägandeformer som liknar ICA-Rörelsens som haft svårigheter med kapitaltillväxt och investeringar i kollektivt ägda företag. ICA-Rörelsen har emellertid varit framgångsrik i detta avseende. Denna studie har två syften, dels att analysera denna principiellt intressanta ägandeform och dess betydelse för ett företag, dels att ge perspektiv på två olika modeller för att förklara ägandeformens betydelse för ett företag. De två modeller som tillämpas i studien är en agentteoretisk modell av ekonomisk organisation respektive en strukturell modell av samspelet mellan ett helhetsperspektiv och dess enskilda delars perspektiv vid beslutsfattande i ett företag av ICA-Rörelsens typ. Studien omfattar perioden 1948-87. Empiriska data beträffande utvecklingen av fem variabler av strukturell karaktär under denna period redovisas. Dessutom redovisas empiriska data beträffande några särskilda tillfällen under perioden av stor betydelse för företagets framtida inriktning, s k milstolpar.