Hur hanterar företag kritik mot bristande ansvarstagande för mänskliga rättigheter i globala leverantörskedjor? Studien handlar om hur det svenska klädföretaget H&M agerade under tidsperioden 1995 till 2015 för att försvara sig mot offentlig kritik och förhålla sig till förändringskrav från människorättsorganisationer. Den offentliga kritiken utgick från att ett stort och finansiellt starkt företag som H&M har ansvar för att försäkra sig om att brott mot mänskliga rättigheter inte förekom i företagets globala leverantörskedjor. Från studiens fältmaterial framkommer att företagets uppförandekod inte fungerade som legitimering för ansvarstagandet eftersom ett utbrett och systematiskt fuskande bland leverantörerna för att klara sig igenom uppförandekodskontrollerna uppdagades. Efter upprepade reportage och dokumentation om barnarbetare, löner som inte gick att leva av och livsfarliga fabriksbyggnader ökade förändringstrycket mot företaget gällande införandet av transparenta leverantörslistor och krav om levnadslöner. Företaget godtog därför slutligen de offentliga kritikernas förändringskrav. Studien konkluderar att företag tvingas ut på en narrativ balansakt mellan krav om finansiell- och social prestation när offentlig kritik hotar företags legitimitet på marknaden. Under denna narrativa balansakt kan narrativa vändpunkter inträffa, när förändringskrav som under en lång period avvisats, plötsligt godtas.
- ''Alla ska behandlas med respekt'' : Uppkomst och utveckling av narrativet om mänskliga rättigheter i globala leverantörskedjor
- Jenny Ählström - Stockholm School of Economics, Department of Marketing and Strategy
- Stockholm School of Economics; Doctor of Philosophy (PHD)
- Doctor of Philosophy (PHD), Stockholm School of Economics
- SSE; Stockholm
- 227
- 9789177310686; 9789177310693
- Department of Marketing and Strategy
- Swedish
- Dissertation