Abstract
Under hela efterkrigstiden har diskussioner om utvecklingen av företagsdemokratin utgjort ett återkommande och centralt inslag i arbetslivsdebatten. Utvecklingen har fört oss från företagsnämndsavtal till medbestämmandelagstiftning och medbestämmandeavtal. Samtidigt som denna utveckling ägt rum har behovet av att förstå maktens och inflytandets villkor i organisationer och praktiska arbetslivssituationer ökat. Kvar står än idag frågan om de övergripande reformernas betydelse för den nära företags- och arbetsplatsdemokratin. Den här avhandlingen behandlar den frågan. Det forskningsprojekt som avhandlingen baseras på startade 1976 – året innan medbestämmandelagen trädde i kraft. Under de följande sex åren – fram till 1982 – har utvecklingen av bl.a. formerna för medbestämmandet och de anställdas uppfattade inflytande studerats i sju organisationer. Vid tre tillfällen – 1976, 1978 och 1982 – har omfattande intervju- och enkätundersökningar genomförts. Studien ger således en bild av arbetsplatsdemokratins utveckling över en tid som rymmer stora förändringar. Formellt betraktat ersätts de gamla företagsnämndssystemen med olika former av medbestämmandeorganisationer. Avhandlingens utvärdering av medbestämmandelagstiftningen – och därmed även dess slutsatser och förslag till vidareutveckling av medbestämmandet – baseras på organisationsteoretiska resonemang. Avhandlingen innehåller därmed en nödvändig utveckling och presentation av ett organisationsteoretiskt synsätt. Med det som grund presenteras en teori om makt och inflytande i organisationer. Den pekar på faktorer av betydelse för en vidgad och stärkt företags- och arbetsplatsdemokratic.