Abstract
Hur vet man om ett konsultprojekt varit lyckat eller inte? Och hur kommer det sig att ett konsultprojekt kan beskrivas som lyckat och framgångsrikt av vissa, men som misslyckat och ett fiasko av andra? Detta har studerats i den här avhandlingen, som handlar om hur konsultprojekt utvärderas i klientorganisationerna. Eller snarare, om hur de inte utvärderas på något systematiskt sätt, samt vilka följder det kan få för såväl projektets utfall och mottagande i klientorganisationen som för de olika inblandade aktörerna. Som visas i avhandlingen så sker istället en informell utvärdering av konsultprojekten, i vilken aktörer i klientorganisationen för fram sina egna tolkningar och värderingar av dem. Dessa baserar sig då inte i första hand på projektens innehåll eller resultat, utan handlar mer om hur väl de passat in i organisationens normer för konsultprojekt, samt om vilka intressen aktörerna har att bevaka i dem. Den informella utvärderingen får därmed en kontextuell och politisk karaktär, vilket kan förklara hur ett konsultprojekt som visserligen genererat goda resultat och nått de uppsatta målen ändå kan få rykte om sig att vara ”helt meningslöst” och mötas av motstånd i organisationen. I avhandlingen studeras två stora svenska koncerner med avseende på hur de arbetar med och utvärderar konsultprojekt. För att fånga den informella utvärderingsprocessen och visa hur den är uppbyggd, har teorier om organisatoriskt meningsskapande kombinerats med ett narrativt anslag samt en diskurspsykologisk analysmetod.