Abstract
Under 1800-talets andra hälft och under 1900-talets början emigrerade många svenskar på grund av fattigdom. Efter andra världskriget har många förmögna svenskar emigrerat. Om detta skett på grund av förmögenheterna och därmed sammanhängande skattebelastning diskuteras i denna avhandling. Skattenivåer för förmögna redovisar för Sverige och de tre viktigaste emigrationsländerna Storbritannien, Schweiz och Frankrike. Jämförelser görs i modellform. Ekonomisk psykologisk teori används för att belysa andra faktorer för skattedifferenser som påverkar förmögna svenskars emigrationsbenägenhet. Det empiriska material som redovisas består av en genomgång av Riksbankens beviljade utförseltillstånd i samband med emigration för perioden 1965-1984. Med denna som underlag har intervjuer gjorts med en grupp emigranter. Vidare har också en grupp förmögna som valt att inte emigrera, en kontrollgrupp, intervjuats. Vissa skillnader mellan grupperna med avseende på bakgrund och attityder redovisas. Slutligen görs ett försök till grov beräkning av storleksordningen av det skattebortfall som svenska samhället drabbas av på grund av emigrationen av förmögna.