Abstract
Plötsligt en dag står de där, mitt i centrum för arbetslivets ‘förnyelse’. Räddarna i den postmoderna nöden och den nya ekonomins frälsare: De kreativa människorna. Företagsledare, forskare och politiker tar dem till sina hjärtan. Med stor självklarhet ges de utrymme i maktens korridorer. Men vilka är de egentligen? Var kommer de ifrån? Vad vill de? Vart är de på väg? Och varför är de så hett eftertraktade? Trots att de verkar vara på allas läppar är det ingen som riktigt vet. De är gäckande och undflyende, som mystiska fantomer hämtade ur religionens, konstens och känslans värld. Med ett signalement över den kreativa människan, framvaskat ur kreativitetens idéhistoria, ledtrådar sig författaren in i kunskapens och kreativitetens labyrinter. På spaning efter kreativitetens osynliga orsaker och o(av)sedda konsekvenser leder spåren till en början in i mediavärlden och mot det kreativa ledarskapet. Men snart nog tätnar intrigen. Från redaktionsmötena på en affärstidning, via ett porträtt av en av landets mäktigaste chefredaktörer, till turerna kring tillsättandet av en ny VD för Sveriges Television, väver den röda tråden ett förbryllande mönster. Vad är det, förutom kreativitet, som förenar en rådgivare till den danska regeringen med styrelseordföranden för Aftonbladet? Vad sammanlänkar Dramatenchefen och en reklambyrå-VD med Platon? Vad har den nye SVT-chefen gemensamt med Sherlock Holmes? Vad har reportrarna på Finanstidningen med Karl Marx att göra? Och vilken betydelse har Kungsgatan 18 i sammanhanget? Upplösningen blir allt annat än prydlig. Offer blir till gärningsmän, gärningsmän blir till offer och i skuggan av den ‘logiska’ intrigen lurar en annan. Avhandlingen döljer en komplott. Men en skenbar sådan. Den akademiska deckaren är inte vad den synes vara.