Abstract
Fusion är en ofta tillämpad strategi för att nå tillväxt och diversifiering. Omfattande erfarenheter av fusioner har samlats under decennier. Fusionsansträngningarna kröns likväl inte alltid med framgång. Misslyckad samordning i flera fusioner under senare år har förorsakat negativa ekonomiska utfall. Få forskare har uppmärksammat den sidan som gäller samordning och dess effekter. Dessa studier har främst gällt samordning av system, procedurer och fysiska tillgångar. Denna avhandling behandlar ledning av fusionsförlopp och särskilt betydelsen av ledningskulturerna i de ingående enheterna. Detta senare område har rönt ringa uppmärksamhet i tidigare forskning. Boken innehåller dels en beskrivning av bildandet av Ericsson Information Systems AB, dels teoriutveckling om ledning av fusionsförlopp i samband med diversifiering. Boken beskriver också en viktig del av försöken att utveckla en svensk dataindustri från 1950-talet fram till början av 1980-talet. Det fall som studerats gäller en för svenskt näringsliv viktig fusion, nämligen Telefonaktiebolaget LM Ericssons förvärv av Datasaab AB. Huvudparten av Datasaabs verksamhet slogs samman med vissa enheter i LM Ericsson, vilket bildade Ericsson Information Systems AB. Direkt blev ca 3900 personer i Datasaab och LM Ericsson berörda. Författarnas förhoppning är att forskningsresultatet skall kunna vara användbart för diagnos av fusionsförlopp samt lämna vägledning om att leda sådana förlopp. Speciellt betonar de att det är affärsidéer som samordnas och inte hela eller delar av bolag. Vidare framhåller de nödvändigheten av att säkerställa ett en kärngrupp omgående formeras med ansvar för realiserandet av förväntade synergier.