Abstract
Vad är det som gör att en nyhet publiceras? Och vad gör att en läsare vill känna till eller läsa om det som artikeln behandlar? Är förstört grundvatten lättare att sälja än ruttna broar, en onödig brandkårsutryckning intressantare än en nybyggd brandstation? Sådana frågor får svar i avhandlingen. Som ett konkret exempel redovisas studier av hur två lokaltidningar väljer och behandlar nyheter om kommunalpolitik och den kommunala förvaltningen i en svensk kommun. Dagspressen har en avgörande betydelse för medborgarnas kunskaper om den lokala förvaltningen så säger utredningen om den kommunala demokratin. Kritisk granskning av myndigheter och politiker är traditionellt en viktig pressuppgift. Ofta har lokalpressen fått höra att denna bevakningsuppgift blir misskött: lokaltidningar angriper på ledarplats hellre potentater i fjärran länder än de lokala beslutsfattarna i förvaltningar och företag. I likhet med annan press kan lokalpressen också uppfattas vara ytlig och fragmentariserande genom att nyheter inte sätts in i sitt sammanhang. Hur ser då lokalpressens rapportering beträffande kommunalpolitiken ut? För att se vad det är som gör kommunalpolitik värd att publicera jämförs i boken ett stort antal opublicerade politiska frågor protokollförda ärenden med nyheter som publicerats om den kommunala förvaltningen. Nyheter jämförs således med en förteckning över vad som hade kunnat publiceras. Grund för denna jämförelse är tanken att på nyhetsföretag för att rutinmässigt och dag för dag kunna tillverka säljbara nyheter behöver nyhetsvärdesfaktorer, egenskaper hos olika händelser (här alltså ärenden) som antas öka pressens benägenhet att publicera dem liksom storleken på den uppmärksamhet de ges. Allt tyder på att läsare tar del av lokaltidningar inte så mycket för att orientera sig om kommunalpolitik som för att få veta vad som hänt (eller inte hänt) i den närmaste och välkända omgivningen: Hur vill då läsare att den kommunalpolitiska rapporteringen ska se ut? Detta studeras genom att en grupp läsare fått bedöma vilka ärenden publicerade och opublicerade som är särskilt intressanta och viktiga. Undersökningssättet används dessutom för en annan viktig jämförelse. Läsares motiv för att läsa lokaltidningar ställs mot deras kunskaper om kommunala förhållanden. Där visar det sig att läsningens omfattning betyder mindre för kunskaper om kommunen än det syfte man har med sin läsning. De som läser för att orientera sig blir orienterade, de som läser enbart för att det är stimulerande lär sig knappast något.