Abstract
Marknadiseringen av det svenska postväsendet iscensattes genom en omregleringsprocess i början av 1990-talet. Det visade sig snart att en rad problem uppstod när det gällde att skapa villkor för en fungerande konkurrens på lika villkor mellan Posten och övriga aktörer. Några av dessa problem avsåg postboxsystemet, postnummersystemet och Postens prissättningssystem. Dessa blev föremål för myndigheters och andra aktörers ansträngningar att via omreglering och regeltillämpning påverka förutsättningarna för övergång från statligt monopol till fungerande marknad när det gäller brevförmedling. I boken beskrivs och analyseras marknadiseringen som en konstruktionsprocess som inte bara sätts igång genom en inledande regelförändring utan som kontinuerligt kräver insatser avseende regeltillämpning och omreglering. Bland de myndigheter som involveras är Sveriges Regering och Riksdag, Konkurrensverket, Stockholms Tingsrätt, Marknadsdomstolen och Post- och Telestyrelsen. I avhandlingen används den s.k. aktör-nätverksansatsen (ANT, Actor Network Theory) som analysmetod. Särskild hänsyn tas i ANT till den roll som artefakter, och i vilka sammanhang de är inkopplade, har för sociala förändringar i vidsträckt mening. Studien visar hur de ovannämnda artefakterna, dvs. postboxsystemet, postnummersystemet och Postens prissättningssystem rekonfigureras genom normeringspraktiken men också att det är svårt att åstadkomma en stabil ordning.