Abstract
Hur påverkar strukturella förutsättningar kvinnors företagande? Vad händer när kvinnor som potentiella företagare ställs mot omgivande strukturer och hur kan ett sådant möte bidra till att bättre förstå kvinnors förutsättningar som företagare? Detta utgör de huvudsakliga frågeställningarna i den här avhandlingen. Utgångspunkten för den kvalitativa studie som genomförs tas i en regional strukturomvandling som påverkar kvinnornas lokala arbetsmarknad och leder till att en politisk satsning på kvinnors företagande i form av en starta-eget kurs initieras. Primär målgrupp för kursen är kvinnor med ett yrkesförflutet inom vård och omsorg. En politisk ambition att ta dessa kvinnor och deras kompetens till vara uttalas i kommunala handlingsprogram som även signalerar en önskan att arbeta i partnerskap med kvinnor som vill bli företagare. Genom att över tid följa ett antal kvinnor som deltar i kursen blottläggs deras upplevelser av satsningen samt av att omsätta den uttalade politiken till praktik. Teoretiskt argumenteras för vikten av att förstå kvinnors företagande i relation till omgivningen och strukturella förutsättningar. Genusteori, teorier om kvinnor och arbete, den politiska omgivningen, prat som legitimerande handling samt makt är perspektiv som anläggs och teorier om företagande diskuteras. Ståndpunkten är att när kvinnor förhåller sig till företagande görs detta på en rad premisser så som könssegregeringen som följer med kvinnorna ut på arbetsmarknaden där företagande utgör en del, politiskt prat som signalerar ambitioner och målsättningar, det större sociala systemets inneboende makt där det egna handlingsutrymmet påverkas av graden av beroende i förhållande till andra aktörer med mera. Sammantaget påverkar detta hur kvinnorna upplever sitt handlingsutrymme. Det argumenteras för att normer och värderingar i det större systemet ofta är subtila men icke desto mindre skapande. Mannen som norm för liv, arbete, företagande och företagare problematiseras då denna norm placerar kvinnan i motsatsställning. Det subtila är svårt att bemöta och förändra, kvinnornas individuella val är synliga i betydligt större utsträckning än bakomliggande, strukturella normer och värderingar som påverkar och styr dessa val. Den empiriska studien visar att flera kvinnor finner det svårt att relatera till rollen som företagare och att satsningen på företagande relateras till rådande familjesituation. Studien visar även att det kan vara kostsamt att bryta mot normer och föreställningar och att tänja på osynliga gränser. Tydligt framträder ett upplevt, starkt politiskt motstånd mot nya verksamhetsformer, verksamhetsområden och liknande. Det visar sig främst vara kvinnor som försöker starta verksamheter relaterade till vård och omsorg som upplever detta motstånd. Analysen visar en av kvinnorna upplevd diskrepans mellan politikers prat och möjligheterna att omsätta detta prat i handling genom att starta företag. En bild av en kommunal satsning där politiskt prat inte i alla delar följs upp i politisk handling växer fram. Den politiska viljan att ta ideologiska risker diskuteras, så även kvinnornas medskapande av den situation som uppstår. Främst visar analysen på vikten av att erkänna både individers och strukturers del i det sociala skapandet som ger förutsättningarna för kvinnors företagande samt vikten av att betrakta prat och handling ur ett legitimitetsskapande perspektiv för att förstå det sociala spelets bakomliggande syften. Ett förhållningssätt baserat på samförstånd och samarbete snarare än motsättning mellan parterna förordas för att skapa ett konstruktivt klimat och goda strukturella förutsättningar. Ett sådant klimat kan inverka positivt på en regions fortlevnad såväl som på kvinnors sysselsättning. En grundläggande slutsats är att det är viktigt att erkänna strukturernas vikt och påverkan på individers val för att förstå förutsättningarna för kvinnors företagande och kvinnors förutsättningar som företagare. Enkelt vore att argumentera för att kvinnor har ”fria” val och därmed lägga ansvar på kvinnorna som individer att skapa förändring, här genom att bli företagare. Genom att placera företagande i en vidare kontext påvisas att kvinnors så kallade ”fria” val är strukturellt villkorade.