Abstract
Vilken bör vara den centrala sociala normen? Reciprocitet - ömsesidiga relationer till bådas fördel - jämförs med två andra alternativ: altruism och integritet. Altruism - från självuppoffring i nya testamentet och i mycken ideologi till agentneutralitet i modern filosofi - är den etik som oftast förespråkas. Integritetsetik drivs av mer fåtaliga förespråkare som en övergripande filosofi, men har ett omfattande stöd vad gäller individuella liberala rättigheter. Författaren penetrerar argumenten för och mot dessa tre alternativ. • Backas en etik upp med incitament blir den inte altruistisk - men kan en etik få tillräcklig effekt utan incitament?• Vore det bättre att förespråka en mindre ambitiös, men mer realistisk moral?• Finns det något tankemässigt fel i etisk egoism?• Altruistisk etik kanske inte skall ses som riktlinjer för eget handlande, utan försök att få andra att vara oegennyttiga och själv bli förmånstagare?• Kan en irrationell etik paradoxalt nog prestera rationella resultat?Den empiriska delen av denna avhandling undersöker sambandet mellan etiska åsikter och faktiskt beteende. Med ekonomiska spel som hjälpmedel penetreras korrelationen mellan försökspersonernas etiska uppfattningar och deras agerande i tre olika spel; ultimatumspel, diktatorspel och ultimatumspel med förhandling. Etiska ställningstaganden i skilda frågor visar sig vara korrelerade enligt den modell som kopplar ihop olika specifika åsikter till mönster. Försökspersoner klassas först i de tre etiska grupperna och sedan undersöks om det finns signifikanta skillnader i beteendet mellan grupperna. Det visar sig vara fallet, så ett första konstaterande är att etik inte endast är retorik. Den reciproka gruppen ställer signifikant högre krav för att delta i ett samarbete. När ett spelbeslut är en fråga om generositet finns signifikanta positiva samband med altruistiska värderingar.