Abstract
Stora förhoppningar ställs på skogsnäringen i debatten om hur Sveriges ekonomiska problem skall lösas. Samtidigt har det hävdats att skogsindustrin slagit i virkestaket och därför bör krympas. I denna avhandling studeras vad som är en samhällsekonomiskt önskvärd avverkningsnivå med hänsyn till dels långsiktiga avvägningsproblem, dels skogsindustrins betalningsförmåga för sin råvara och skogsbrukets kostnader. Analysen visar att skogsindustrin som helhet inte är överutbyggd. I studien görs vissa uppskattningar av de kostnader samhället åsamkas om virkesuttaget blir för litet. Ett teoretiskt avsnitt om optimala avverkningsförlopp innehåller bl a en kritik av den för alla skogsekonomer kända Faustmanns formel. De empiriska resultaten baseras på ett antal modeller av linjär programmeringstyp för analys av virkesmarknaden, vilka redovisas utförligt.