Abstract
Karolinska drömde stort: ett Nobelpris skulle komma med geniet Macchiarini. De 'innovativa' metoder Macchiarini utvecklade var dock skadliga. Några synade hans bluff tidigt: visselblåsarna. Under många år avfärdades och misstänkliggjordes denna lilla grupp. Allt medan bedragaren fick fortsätta. Den akademiska hierarkin skyddade Macchiarini. Hans förmenta 'mod' motiverade ett etiskt undantagstillstånd. Byråkratiska regler blev den sköld som ansvariga ställde sig bakom.