Abstract
Proformaredovisningens inverkan på analytikerprognoser Sedan några år tillbaka redovisar en del svenska företag proformaresultaträkningar enligt amerikanskt mönster. I de flesta fall blir proformaresultatet högre än resultatet enligt allmänt accepterade redovisningsprinciper. I denna artikel redogör Niclas Hellman och Patric Andersson för resultatet från ett experiment som undersökt huruvida erfarna finansanalytiker påverkas av proformainformation när de gör vinstprognoser. En trend bland amerikanska företag är att redovisa proformaresultaträkningar som visar resultatutvecklingen som om vissa händelser inte hade inträffat, till exempel nedskrivningar eller omstruktureringar. I de allra flesta fall innebär resultatjusteringarna att proformaresultatet blir högre än resultatet enligt allmänt accepterade redovisningsprinciper (GAAP). [1] Sedan några år tillbaka har denna trend också nått Sverige och vissa företag redovisar numera pro forma enligt amerikanskt mönster, till exempel i samband med större nedskrivningar. Det finns också en mer utbredd tendens i samma anda som innebär att företagen skapar egna resultatmått högt upp i resultaträkningen, som också ges en framträdande roll i företagens informationsgivning. [2] Stockholmsbörsen har reagerat på denna utveckling och infört nya regler avseende vilka resultatmått som måste anges i inledningen av bokslutskommunikéer och delårsrapporter. [3] En intressant fråga i sammanhanget är hur användare av redovisningsinformation reagerar på proformaresultaträkningar. I föreliggande artikel redogör vi för resultat från ett experiment som undersökte huruvida erfarna finansanalytiker påverkas av pro forma information när de ställer vinstprognoser. Pro forma i svensk praxis och amerikansk forskning I Sverige har proformaredovisning tidigare använts framförallt i prospekt för att beskriva effekter av till exempel företagsförvärv, avknoppningar eller nyemissioner. Proformaredovisning har också använts i årsredovisningar för att illustrera effekter av förändrade redovisningsprinciper. [4] I dessa sammanhang har proformaredovisningen varit ett komplement till den faktiska redovisningen i syfte att underlätta periodjämförelser. På senare år har dock begreppet " pro forma " börjat tillämpas i bokslutskommunikéer och delårsrapporter med en annan innebörd jämfört med tidigare praxis. Proformaresultat har i dessa sammanhang kommit att få samma innebörd som ett " justerat resultat " för den aktuella perioden. [5] Förändringen följer av den amerikanska utvecklingen inom området och det är denna nya typ av proformaredovisning som behandlas i denna artikel. Det finns några publicerade studier som beskriver olika aspekter på amerikanska företags proformaredovisning. Bhattacharya et al (2003) undersöker proformaredovisningen i kvartalsrapporteringen för perioden 1998–2000. Enligt deras studie ökar frekvensen av proformarapportering kraftigt under denna period samtidigt som fenomenet fortfarande är koncentrerat till service-och high-tech-branscher. I en tidigare studie pekar Bradshaw & Sloan (2002) på att proformaresultaten är signifikant högre än resultaten enligt US GAAP samt att resultatskillnaderna har ökat över tiden och är som störst i det fjärde kvartalet. Bradshaw & Sloan (2002) diskuterar två tänkbara förklaringar till varför företag väljer att rapportera proformaresultat. Den första förklaringen är att företagsledningar vill försköna resultatredovisningen. Detta argument har enligt Bradshaw & Sloan stöd i den amerikanska finanspressens beskrivningar av fenomenet, men de finner ganska litet stöd för denna uppfattning i forskningen avseende proformaredovisning. Den andra förklaringen är att investerare och analytiker efterfrågar proformaredovisningen för att få en bättre beskrivning av de uthålliga vinster som företaget genererar. Både Bradshaw & Sloan och Bhattacharya et al (2003) finner visst statistiskt stöd för att analytiker och investerare har större användning för proformaredovisningen jämfört med redovisningen som bygger på US GAAP.. Detta kommer framförallt till uttryck genom att proformaresultaten förklarar en större andel av aktiekursvariationerna samt att proformaresultaten har större inverkan på amerikanska Proformaredovisningens inverkan på analytikerprognoser.