Abstract
Denna rapport är en praktiskt orienterad och populärvetenskaplig sammanfattning av forskningsartikeln: ”Rankings as vibrant, ‘becoming’ things: Tracing the weaving of the Swedish municipality public quality ranking 2007- 2020” [version 2021-04-29]. Artikeln har producerats inom ramen för Handelshögskolans projekt med Stockholms Stad och med hjälp av finansiering från Handelsbankens forskningsstiftelser. Fokus i denna rapport är Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) – ett SKR-projekt som under snart 15 års tid har tagit fram kvalitetsmått för att utvärdera svenska kommuners kvalitet. KKiK är utformad som en ranking av Sveriges kommuner men den är också på många sätt en ovanlig ranking. Den är dels utformad på lite annat sätt än många andra rankingar och den upplevs dessutom inte som lika tvingande och styrande. Till skillnad från många andra fallstudier i ämnet verkar KKiK inte heller ge upphov till speciellt mycket tävlan mellan de kommuner som rankas. Den underliggande artikeln går in i ganska stor detalj på hur rankingen har utvecklats över tid och hur den i sin tur har påverkat sin omgivning. I denna rapport vill vi istället poängtera några saker som gör KKiK unik och som inte följer mallen för hur en ranking ’bör’ vara enligt både konventionell visdom och den ackumulerade forskningen. Dels visar vi att rankingen i många avseenden både har förändrats över tid och att den använts på olika sätt i de olika kommunerna. Rankingar är alltså inte homogena och skapar inte heller homogena effekter. Dessutom avslutar vi med att diskutera hur den specifika kontexten, KKiK’s designprinciper, samt den dubbla rollen av designer/användare hos de svenska kommunerna har bidragit till att skapa en annorlunda form av ranking. KKiK blir därmed en fallstudie över de faktorer som gör att en ranking kan användas för lärande mellan organisationer. Vi pekar även ut några saker som gör att rankingar kanske bör undvikas i andra sammanhang. Utöver denna inledning är rapporten uppdelad i fyra avsnitt. Först presenteras den empiriska studie vi har gjort och det empiriska material som våra slutsatser baseras på. Därefter presenteras en beskrivning av det kunskapsgap och forskningsproblem som studien avsåg att undersöka. En sammanfattning av våra resultat presenteras därnäst och rapporten avslutas sedan med en diskussion kring studiens implikationer.