Abstract
Denna rapport är en praktiskt orienterad och populärvetenskaplig sammanfattning av forskningsartikeln: ”Mapping and contesting peer selection in digitalised public sector benchmarking” [Accepterad för publicering i den vetenskapliga tidskriften Financial Accountability & Management]. Artikeln har producerats inom ramen för Handelshögskolans projekt med Stockholms Stad och med hjälp av finansiering från Handelsbankens forskningsstiftelser. Som rapportens titel antyder är rapportens fokus på digitalisering och på olika aktörers användning av de nya lösningar som digitala plattformar erbjuder. Genom en fallstudie av den digitala kommun- och regiondatabasen Kolada studerar vi hur, varför och till vilken grad olika användare inom Sveriges kommuner anammar nya tekniska lösningar. Vi har specifikt studerat hur Kolada skapar nya jämförelsegrupper av kommuner – så kallade ’Liknande kommuner’ – baserat på till synes mer effektiva jämförelsegrunder (såsom socioekonomiska förutsättningar). Vi analyserar i vilken utsträckning dessa konstellationer används när kommuner jämför deras resultat och aktiviteter med andra kommuner (så kallad benchmarking) och vi noterar stora skillnader i användningen av de nya jämförelsegrupperna. Vi förklarar dessa skillnader dels som en effekt av olika användares kunskapsbehov och dels som en effekt av olika organisatoriska arv. Vi märker framförallt att de organisatoriska arven – ofta i form av långlivade nätverk och samarbeten – redan har skapat en upplevelse av likhet och jämförbarhet med utvalda kommuner och att nya tekniska lösningar har svårt att tränga ut invanda uppfattningar. Den stora poängen med våra resultat är att digitaliseringsinvesteringar måste ta hänsyn dels till vilka kunskapsbehov olika användare faktiskt har och dels till den kontext i vilken den nya tekniken ska användas. Risken är annars att användare inte ser värdet i de nya tekniska lösningarna, att digitaliserings-investeringar inte når sin fulla potential och att eventuella effektiviserings-möjligheter aldrig realiseras.
Utöver denna inledning är rapporten uppdelad i fyra avsnitt. Först presenteras den empiriska studie vi har gjort och det empiriska material som våra slutsatser baseras på. Därefter presenteras en beskrivning av det kunskapsgap och forskningsproblem som studien avsåg att undersöka och den forskningsfråga som har lett vår analys. En sammanfattning av våra resultat presenteras därnäst och rapporten avslutas sedan med en diskussion kring studiens implikationer.