Abstract
Omfattningen av välfärdsbrottsligheten har ökat och utvecklats till ett systematiskt samhällsproblem. Trots att problematiken sträcker sig över förvaltningsnivåer har organiseringen av arbetet kring välfärdsbrottsligheten i den kommunala sektorn inte uppmärksammats i lika stor grad som på statlig och regional nivå. Det övergripande syftet för denna rapport är att öka förståelsen för hur välfärdsbrottsligheten förstås i ett kommunalt perspektiv och hur arbetet kring välfärdsbrottsligheten organiseras i ett kommunalt perspektiv. Studien genomfördes våren 2024 och utgår från intervjuer med representanter från i första hand stora och medelstora svenska kommuner men även ett antal myndigheter som samarbetar med kommunerna i frågan.
Rapporten presenterar en omfattande analys av välfärdsbrottslighetsarbetet. Den ger en förståelse för begreppen välfärd och välfärdsbrott och redogör för de bidragande faktorerna till det ökade arbetet med denna fråga. Den utforskar även de organisatoriska strukturerna och ansvarsfördelningen som är viktiga för att ta itu med välfärdsbrottsligheten och presenterar det praktiska arbetet som görs på detta område. Vidare identifierar rapporten utmaningar och styrkor i arbetet med välfärdsbrottsligheten, undersöker synen på kommunernas roll i arbetet och lyfter fram viktiga aspekter för att underlätta det fortsatta arbetet mot välfärdsbrottsligheten.
I de erfarenheter som de intervjuade representanterna för kommunerna och de samarbetande myndigheterna har delat med sig av synliggörs fyra tydliga spänningar i förståelsen för begreppet och arbetet mot välfärdsbrottsligheten. Dessa spänningar tar sig uttryck i hanteringen av välfärdsbrott som ett samlingsbegrepp, den organisatoriska placeringen av arbetet, målkonflikten mellan tillit och kontroll, och upprätthållandet av den kommunala idyllen. Rapporten ger viktiga insikter för kommuner och samarbetande myndigheter i det fortsatta arbetet mot välfärdsbrottsligheten.