Abstract
Denna rapport behandlar sambandet mellan konkurrens och arbetsmiljö i skolan, det senare en fråga som har stor relevans genom trenden av ökat anmält missnöje, olyckor, våld och andra grova arbetsmiljöproblem i skolan. I Sverige saknas i stor utsträckning forskning om våld i skolor, detsamma gäller långtidsstudier om arbetsmiljöns betydelse. Det finns emellertid omfattande socialmedicinsk och socialpsykologisk forskning där man baserat på enkäter och intervjuer undersökt arbetsmiljö och hälsa bland svenska elever. Resultaten av dessa studier indikerar att skolors psykosociala arbetsmiljö i hög utsträckning påverkarbådeelevers välbefinnande och deras skolprestationer. Upplevd arbetsmiljö tenderar även att samvarieramed skolans elevsammansättning. Dessa befintliga studier om arbetsmiljö och våld i skolor är regelmässigt baserade på tvärsnittsdata över elever, men de inkluderar sällan variabler kopplade till skolan som organisationsform eller hur konkurrens mellan skolor påverkar såväl elevsammansättning som arbetsmiljö. Det innebär att det finns ett behov av studier som även tar hänsyn till detta. Vår studie behandlar sålunda en negligerad men teoretiskt och praktiskt viktig konsekvens av förändradekonkurrensvillkor, nämligen påverkan på elevers och lärares arbetsmiljö. Brister i arbetsmiljö riskerar att ge såväl kortsiktiga konsekvenser på elevers välbefinnande och skolbetyg, och långsiktiga konsekvenser på hälsa och livskvalitethos både elever och lärare. Arbetsmiljö kan samtidigt även vara en konkurrensfaktor, där god arbetsmiljö används för att locka elever till skolan. I denna deskriptiva rapport redogör vi för de teoretiska sambanden mellan skolkonkurrens och arbetsmiljö, samt för tidigare forskning om arbetsmiljö i såväl svenska som utländskaskolor. Teoretiskt är vår analys grundad i Hirschmans (1970) teori om voice och exit. Utifrån denna kan man inte a priori se hur konkurrens påverkar klagomål (voice) eftersom konkurrens både kan öka klagomål, eftersom en konkurrensutsattverksamhet, till skillnad från en monopolist, har starkare incitament att lyssna på klagomål, och minska de, eftersom skolan annars kan förlora elever till andra skolor, d.v.s. exit finns som alternativtill voice. Samtidigt kan konkurrens leda till verksamhetsförbättringar som minskar grunden för klagomål. Vår undersökning är baserad på en databas vi byggt upp och som omfattarsamtliga svenska grund-och gymnasieskolor som varit verksamma under perioden 1999-2011 (4339 låg-och mellanstadieskolor, 1543 högstadieskolor och 1298 gymnasieskolor). Databasen gör det möjligt att göra jämförelser mellan skolformer, årskurser och huvudmän, men även mellan ägarformer för fristående skolor. Vi har där gjort en uppdelning av fristående skolor beroende på ägarstruktur; grundat i om skolan är koncernskola (privat huvudman som bedriver flera skolor), och icke-koncernskolor (en privat huvudman som driver endast en skola). Vår data möjliggör också jämförelser mellan kommuner som inte haft skolkonkurrens, med sådana som har konkurrens eller som under perioden övergått till konkurrens. Vi kan även studera olika grader av konkurrens, grundat i antagandet att skolor med olika huvudmän, ägarformer eller programinriktningar utövar olika konkurrenstryck på existerande skolor. Vår studie studerar dessa förhållanden och samband på skolnivå och vi analyserar skolor som organisationer. Detta skiljer vår studie från de som studerar skolfrågor på individ-eller kommunnivå. För att bättre förstå skolkonkurrens omfattar vår studie både grund-och gymnasieskolor, och vi har genom vår data även möjlighet att undersöka påverkan av skolstorlek liksom av hur skolorna valt att organisera verksamheten. En skola kan exempelvis nå en bestämd storlek antingen genom att erbjuda fler årskurser (exempelvis 4-9 istället för 7-9) eller genom att ha fler elever per årskurs (genom fler paralleller). Organisationsvalen påverkar i sin tur konkurrensen genom att skolmarknaderna blir geografiskt större ju äldre eleverna är. Vår studie kan därmed ses som ett försök att öka förståelsen för hur skolor organiseras i en distributionskedja som sträcker sig över årskurser och skolformer, detta skiljer den från tidigare studier, vilka fokuserar på en årskurs, skolform eller ägarstruktur. Vår undersökning av samtliga grund- och gymnasieskolor i Sverige mellan 1999 och 2011 påvisar att konkurrensfrågan inte är okomplicerad och att olika konkurrensmått kan ge olika resultat, därmed påverkas även sambandet mellan arbetsmiljö och konkurrens av valen av konkurrensmått. När det gäller de empiriska resultaten finner vi att både klagomålsanmälningar och antalet anmälda våldsincidenter är högre bland högstadieskolor, än vid gymnasieskolor. Antalet anmälningar skiljer sig även åt markant beroende på huvudman och ägarform.