Abstract
Människor är olika, mycket olika. Individfaktorn har stor betydelse i många sammanhang, inte minst inom näringslivet. Hur ska man då bära sig åt för att göra ett urval och hitta den lämpligaste kandidaten? Under de senaste 10 åren har många intressanta rön gjorts i den psykologiska forskningen och vissa tidigare slutsatser måste nu revideras, bl a om personlighetens roll. Det har visat sig att personlighet är av större betydelse för framgång i yrkeslivet än vad man tidigare trodde, och intelligens som visserligen fortfarande anses vara viktigast ses nu i ljuset av nyare forskning som breddat begreppet betydligt. Intervjumetodiken har utvecklats kraftigt och med hjälp av strukturerade intervjuer kan man bidra till prognosförmågan. Även andra typer av data som biografiska data uppmärksammas allt mera. Det finns stabilitet i individernas beteende (vad den nu beror på) och principen "more of the same" står sig som den bästa grunden för prognos, när den kan användas. Psykologiska test utvecklas emellertid alltför långsamt och praktiken ligger decennier efter forskningens ståndpunkt. I ett land som Sverige tycks ännu kvalitetskraven vara alltför låga från testkonsumenternas sida. Nyckelgrupper som ekonomer och socionomer bör få förbättrad utbildning om test vetenskapligt grundad och kritisk liksom psykologer.