Abstract
Internationella marknader kollapsar ofta under finanskrisen. Under exempelvis den japanska bankkrisen på 1990-talet så drog sig japanska banker och företag tillbaka från de internationella finans- och varumarknaderna. Den finanskris som började i USA under sommaren 2007 var inte på något sätt annorlunda. Den åtföljdes av en kollaps i den globala handeln, en minskning av brutto kapitalflöden, en omkastning av kapitalflöden från avancerade ekonomier till s k tillväxtmarknader och en minskning av den internationella bankutlåningen. Samtidigt är det ännu outforskat huruvida denna kollaps i de internationella kapitalflödet speglar att det skett en ökning av internationella hinder till följd av finansiell protektionism, förmögenhetseffekten som gör att
investerare allokerar en mindre andel av sin portfölj till utländska tillgångar, eller snarare en portföljallokering mot inhemska tillgångar, vilket speglaren starkare preferens för geografiskt närliggande investeringar i osäkra tider. Vi saknar likaså kunskap om i vilken utsträckning dessa förändringar i marknadens segmentering har en effekt på lokala tillgångspriser och ökar de lokala tillgångarnas exponering mot systematiska riskfaktorer.