Erik Lakomaa

Regeringen har nu överlämnat sitt förslag till ändringar i vapenlagen till Lagrådet som har att granska det över julledigheten. Förslaget beskrivs av regeringen som innebära lättnader för jägare och sportskyttar. En närmare genomgång visar dock att de föreslagna ändringarna sammantaget innebär en påtaglig skärpning av restriktiviteten i vapenregleringen. Därutöver innehåller förslaget flera bestämmelser som – oavsett graden av restriktivitet – är olämpligt utformade ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

Regeringen föreslog tidigare i år att jägare som innehade vissa halvautomatiska jaktvapen skulle få licenserna för dessa indragna och vapnen skulle tvångsinlösas. Samtidigt skulle nya licenser för sådana för jakt stoppas genom en ändring i vapenförordningen: denna beslutades i juli med verkan från augusti. I debatten har dessa vapen ofta kallats ”AR-15” men definitionen som infördes i vapenförordningen omfattar långt fler modeller; i praktiken de flesta på marknaden förekommande. I klass 2 (dvs. jaktgevär som används för rådjursjakt) omfattas exempelvis samtliga modeller av halvautomatiska gevär som saluförs i Sverige utom två.

EU:s vapendirektiv har blivit en följetong i svensk politik. Det senaste budet är det ska komma en proposition den 25 april. Frågan hade emellertid kunnat vara avklarad för länge sedan: Eftersom Sverige i ett internationellt perspektiv redan har en oerhört restriktiv reglering av civilt legalt vapeninnehav kan direktivet – så länge man håller sig till minimikraven – implementeras utan annat än närmast redaktionella ändringar i vapenlagen. Riksdagsmajoriteten – M, KD, C, L, V och SD – har också varit tydliga med att inget annat än en miniimplementering är acceptabel. Trots detta har inga av de förslag om genomförande som lagts fram hållit sig på miniminivå.