Jenny Lantz

I alla tider har människan lockats av väldoft, men genom åren har metoderna för att lukta gott (och dämpa stank) sett väldigt olika ut. Från bränd harts i det antika Egypten till svavel och essentiella oljor i det medeltida Europa. På 1900-talet exploderade parfymindustrin, och den kom alltmer att handla om marknadsföring och paketering, kändisar och modehus.Under de senaste decennierna har dock nischmärken helt förvandlat parfymlandskapet. Parfymörerna har klivit fram i rampljuset, digitaliseringen har gjort det lättare att prata om och mötas kring parfym och där andra konsumtionsgrenar står inför retaildöden blomstrar parfymbutikerna. Dofter - så intima och svårbeskrivna - har blivit något socialt. Parfym har blivit ett sätt att umgås. I den här boken berättar Jenny Lantz om den här rörelsen. Hon försöker hitta dofternas essens och parfymhusens sanningar, och har träffat otaliga nyckelpersoner runt om i världen som ger avslöjande inblickar i en tidigare hemlig värld. Vi får också lära oss det mesta om noternas egenskaper, doftfamiljernas karaktär och om banbrytande näsor och parfymer. Genom att rikta en skarp lins mot ett av 10-talets viktigaste populärkulturella uttryck lyckas Jenny Lantz samtidigt berätta något större om vår samtid - om individualisering, konsumtion och den intensiva jakten på upplevelser.

Numerous tastemakers exist in and between fashion production and consumption, from designers and stylists to trend forecasters, buyers, and journalists. How and why are each of these players bound up in the creation and dispersion of trends? In what ways are consumers’ relations to trends constructed by these individuals and organizations? This book explores the social significance of trends in the global fashion industry through interviews with these ‘fashion intermediaries’, offering new insights into their influential roles in the setting and shaping of trends. The Trendmakers contains exclusive interviews with financial analysts, creative directors from high street stores like H&M to designer brands such as Erdem, trend forecasters at WGSN, buyers from Harvey Nichols, and major fashion names like The Telegraph fashion critic Hilary Alexander. In contrast to existing research, Lantz offers an international understanding of the trend landscape, engaging with industry professionals from fashion capitals like London, Paris, and New York, as well as BRIC countries and the new, emerging fashion nations. The fashion media may have declared that ‘trends are dead’ in the light of digital dissemination, but Lantz argues that trends still not only serve as a significant organizing principle for the fashion industry as a whole but also as a source for legitimacy. Engaging with classic fashion thinkers like Veblen, Simmel, and Bourdieu, as well as contemporary scholars like Entwistle and Steele, this book considers trends from an economic and cultural perspective to add to our knowledge of the complexities of the business of fashion.

Alla säger jämt att modet rör sig snabbare än någonsin men själv är jag av en helt annan åsikt. Jag tycker att mode är stendött! Fullkomligt! Orden kommer från en av USA:s främsta trendanalytiker. På 2010-talet har talet om modeunder, om Manolo Blahnik-skor i Sex and the City, om fredagstoppar och fashion, förbytts i ett axelryckningens vad som helst funkar och ett utbrett ointresse för mode som kulturuttryck. Mode har blivit något som folk fnyser åt. Och vem vill följa trender i dag när allt handlar om att ha en personlig stil? I Modets död går Jenny Lantz till botten med modets kreativa kris och blottlägger de förändringar inom modeindustrin - internets intåg, finansmarknadens ökade inflytande och trendindustrins imperialistiska drag - som skett de senaste två decennierna. Modets död är en nyansrik skildring av en modeindustri under omdaning, där rädslan för risktagande överskuggar det mesta.