Rebecka Persson

Från hela landet rapporteras nedskärningar inom förskola, skola, gymnasium, fritidshem och vuxenutbildning. Media har under det gångna halvåret rapporterat att besparingar på skolan görs genom till exempel nedskärningar av elevassistenter, kuratorer och andra kringfunktioner. I rapporten ”Döden för svenska skolan” av Sveriges Lärare uppger 62% av de intervjuade att det genomförs nedskärningar på deras skola. I Sveriges Skolledares undersökning ”Stora skolledarenkäten 2023” angav 64% av rektorerna i grundskolan att de tvingas till besparingar som påverkar elevernas möjligheter att nå målen, och bara 7% av rektorerna i utsatta områden anser att huvudmannen anslår tillräckliga resurser till elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd.

Past studies have found that people tend to distance themselves from outgroup partisans and from policies suggested by outgroup politicians. The current research demonstrates that people indirectly distance themselves even from completely neutral and apolitical consumer products that have been “contaminated” by being preferred by the political outgroup. Using representative samples of Swedish adults, we investigated how aesthetic judgments of clothes (Study 1), evaluations of chocolate bars (Study 2), and allocations to charitable organizations (Study 3) were influenced by the introduction of an irrelevant association between these products and the leader or supporters of the participants’ least- or most-liked party. Products liked by the least-liked party became less attractive in all three studies, and products liked by the most-liked party became more attractive in two studies, indicating that there were both outgroup and ingroup effects. Traditional measures of affective polarization predicted distancing of politically associated products. The ingroup effect was stronger among rightist than among leftist participants in Study 1, but there were no clear ideological asymmetries in the other studies.

Skalor från två svenska skolmyndigheter, som använts för att mäta rektorers pedagogiska ledarskap, undersöktes i syfte att utvärdera reliabilitet och validitet. Skalorna kommer från Skolverket och Skolinspektionen och har använts för självskattningar på Rektorsprogrammet respektive för lärares skattningar av rektorers ledarskap i Skolenkäten. Med data både från Rektorsprogrammet och från Skolenkäten, samt en ny datainsamling där alla skalor användes tillsammans, hittades stöd för att skalorna uppfyller konventionella krav om reliabilitet och validitet. Det innefattar att skalorna verkar mäta samma sak, har tillräckligt god precision och extern validitet i relation till läraromsättning. Skalorna bedömdes vara användbara både i praktisk verksamhet och i forskning, vilket dock villkoras av att hänsyn tas till att mätningar om rektors pedagogiska ledarskap beträffar två analysnivåer; lärare och skolor.