Sven-Erik Sjöstrand

Den här boken är ovanlig på så sätt att den behandlar allt slags ägande av stora företag i Sverige. Detta innebär att hela repetoaren av företagsägande beskrivs och analyseras; studien omfattar person-, familje-, släkt-, vänkretsägda företag, investmentföretag, utköpsföretag, aktivistföretag, SPAC-företag, stiftelseägda företag, försäkringsföretag/ömsesidiga företag, investeringsföretag, partnerägda företag, personalägda företag, ideellt ägda företag, statliga, regionala och kommunala företag, AP-fondernas företagsägande, korporativt ägda företag, utlandsägda företag samt företag med utspritt ägande.

Inledningsvis beskrivs ägarnas betydelse för storföretagens utveckling. Ägarna ses då inte som den enda styrande kraften, utan de har sällskap både av andra aktörer och de normer som institutionaliserats över åren i form av lagar, regler, "koder" och sedvanor. Författaren redovisar sedan utförligt vilka dessa ägare är och hur de nått sina positioner. I boken presenteras också vad de olika kategorierna av ägare vill åstadkomma med sina satsningar och vad de anser sig tillföra företagen.

Hur ägarna utför sin styrning beskrivs därefter noggrant, det vill säga författaren redogör för de arenor, kanaler och "redskap" som de använder. Genomgående avgör vissa ingredienser i den totala ägarsituationen hur styrningen sker, d.v.s. främst ägarkategorin, ägarstrukturen, ägarpersonligheten och ägarengagemanget.

När det gäller den svenska modellens framtid så ses särskilt den flexibilitet som den möjliggör på företagsnivån som en stor tillgång. Ägarnas frihet att styra via "skrädderi- snarare än konfektionslösingar" anses ge särskilt goda förutsättningar att tackla den "okända"framtiden.

In this volume the authors describe how corporate governance takes place in practice in large Nordic companies. The empirical results and conclusions are based on an extensive in-depth study of 36 mid- and large cap corporations involving some 250 owners, board members (including Chairs), and CEOs. Three major conclusions can be drawn from the rich material.Firstly, the authors show that a company’s total ownership situation to a large extent determines how the governance process is organized and executed. The ownership dimension that matters most is its structure (concentrated or fragmented shareholding). However, whether a corporation is owned privately or by the state also matters, as does the personality of the controlling/main owner (e.g., risk seeker or risk averse) and the owner’s personal involvement in the operational and financial flows (i.e., contribution to the different corporate bodies). All those governance qualities are crucial in the Nordic environment, where most corporations tend to have controlling/main shareholders.Secondly, it is obvious that each corporation has the opportunity to ‘tailor’ its own governance process and that the owners actually also use that possibility. Such an option exists because the Nordic Company Laws allow considerable degrees of freedom in terms of interpretation, and the complementary soft regulations are not binding.Thirdly, the empirical material in this extensive study lends support to the notion that what is really decisive for how the different corporations develop over time is how ownership control is captured, organized and executed. Thus, of particular importance is which owners control a company and how they act, that is, what ideas, competences, time horizons and ways of thinking dominate the governance process.

I den här skriften redovisar författarna hur bolagsstyrningen faktiskt går till i Sverige och de övriga nordiska länderna. Av materialet framgår särskilt två saker tydligt.Först och främst visar författarna att ägarsituationerna i hög grad avgör hur bolagsstyrningen utformas och genomförs i de enskilda företagen. Det som då främst får genomslag är ägarstrukturen (koncentrerad eller spridd), ägarkategorin (privat eller statligt), ägarpersonligheten (risksökande/riskundvikande) och ägarengagemanget (insatserna i bolagsorganen).Av studien framgår också att företagen har mycket stora möjligheter att ”skräddarsy” egna lösningar på området bolagsstyrning, dels eftersom aktiebolagslagarna i Norden främst är inriktade på att kodifiera ägarnas starka position, dels eftersom många av de övriga regler och normer som existerar på området och som förväntas påverka hur ägarmakten utövas saknar kraftfulla sanktioner.I denna studie blir det tydligt att något som också är verkligt avgörande för hur de olika bolagen utvecklas över tiden är hur ägarmakten erövras, organiseras och praktiseras. Det är således särskilt viktigt vilka slags ägare som är aktiva i bolagen, dvs vilka idéer, kompetenser, tidshorisonter och tänkesätt som dominerar i styrprocesserna.

This paper investigates the repertoire of organizational forms in Western societies in order to assess the nonprofit sector's distinctiveness. A repertoire of six different ideal type constructs is presented adding to and reformulating existing theories, which have primarily focused on the "market" and the "firm." This new extended theoretical platform builds both on theories discussing market, organization, and governmental "failures" and on approaches where homo economicus is replaced by homo complexicus and transactions by interactions. This effort aims at making the nonprofit (or voluntary) sector in society both more visible and theoretically substantiated. At the end of this paper, the theoretical framework is applied by analyzing empirical nonprofit organizations. Cet article répertorie les formes organisationnelles, qui existent dans les sociétés occidentales. Six constructions idéales type différentes sont répertoriées à partir d'une reformulation des théories existantes, qui—en premier lieu-se sont centrées sur le «marché» et la «firme». Cette nouvelle plate-forme théorique est construite à la fois à partir des théories traitant du marché, de l'organisation, de «l'impuissance» des gouvernements et des approches dans lesquelles l'homo economicus est remplacé par l'homo complexicus et les transactions par les interactions. Cet effort a pour objectif d'une part de rendre le secteur sans but lucratif plus visible dans la société et de fournir des preuves théoriques à son appui. A la fin de l'article le cadre théorique est appliqué pour analyser de façon empirique les organisations sans but lucratif. Dieser Aufsatz untersucht das Repertoire von Organisationsformen in westlichen Gesellschaften. Zu existierenden Theorien, die sich—in erster Linie—auf den 'Markt' und die 'Firma' konzentriert haben, beitragend und diese neu formulierend, wird ein Repertoire von sechs verschiedenen idealtypischen Konstrukten vorgestellt. Diese neue, erweiterte theoretische Plattform baut sowohl auf Theorien, die Markt-, Organisations-und Regierungsversagen diskutieren als auch auf Ansätze, in denen der 'homo oeconomicus' durch den 'homo complexicus' und Transaktionen durch Interaktionen ersetzt werden. Ziel dieses Versuchs ist es, den gemeinnützigen Sektor in der Gesellschaft sichtbarer zu machen und theoretisch zu stärken. Am Ende des Aufsatzes wird dieser theoretische Rahmen angewandt, um gemeinnützige Organisationen empirisch zu analysieren. Este escrito examina el abanico de formas organizativas en las sociedades occidentales, y presenta una selección de seis tipos de estructuras idóneas que acrecientan y formulan de nuevo las teorías existentes que más han centrado la atención en el "mercado" y la "firma." Este nueva y ampliada plataforma teórica se ve afianzada tanto por las teorías que tratan del mercado, la organización y los "fracasos" gubernamentales, como por los planteamientos en donde el "homo oeconomicus" se ve reemplazado por el "homo complexicus" y las transacciones por interacciones. Este empeño aspira a hacer del sector que no persigue fines de lucro (o sector voluntario en la sociedad) algo más visible y teóricamente comprobado. Al final de este escrito se aplica el marco teórico analizando las organizaciones sin ánimo de lucro empíricas.